Sök:

Sökresultat:

1786 Uppsatser om Kommunala förskolor - Sida 1 av 120

SprÄkstörning & SprÄksvÄrigheter hos barn i förskoleÄldern

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Hormonsto?rande a?mnen i fo?rskolans inomhusmiljo? : Inventering av privata fo?rskolor i O?stersunds kommun och fo?rslag till fo?rba?ttringsa?tga?rder

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Kommunala bolags sponsring av idrott

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.

RelÀskyddsinstÀllningar för transformatorer

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Kommunala bolag: En korruptionsrisk? En studie om de kommunala bolagens pÄverkan pÄ den kommunala korruptionsnivÄn i Sverige

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

Rörliga bilder sÀger mer Àn tusen ord : AnvÀndning av strömmande media (video) pÄ kommunala hemsidor

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) anvÀnds pÄ UmeÄ kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jÀmfört hur sex kommuner i Sverige anvÀnder rörliga bilder pÄ sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sÀnder respektive kommunfullmÀktige live med hjÀlp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor anvÀnder strömmande media i liten skala och drar nÄgra slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i anvÀndning av strömmande media pÄ kommunala hemsidor..

Barnsa?nger ? sa?nger fo?r barn? : En kartla?ggning av de musikla?romedel som anva?nds i fo?rskolan och dess anpassning till barnro?sten

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Kommunal revision: Vilka faktorer bidrar till dess prioriteringar?

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Ett musikaliskt vÀxelspel: samspelet mellan militÀrmusiken och den kommunala musikskolan

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva militÀrmusiken och den kommunala musikskolans framvÀxt dels pÄ ett nationellt och dels pÄ ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vÀgar har korsats. FrÄgestÀllningarna Àr om militÀrmusiken har pÄverkat den kommunala musikskolans utveckling och om sÄ Àr fallet vilka faktorer som har pÄverkat detta. Jag stöder mina antaganden pÄ den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfÀltsteori och ser de bÀgge verksamheterna som tvÄ fÀlt. Det var svÄrt att hitta kÀllor till detta arbete och jag har dÀrför anvÀnt mig av tvÄ intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Det visar sig att mÄnga av de anstÀllda militÀrmusikerna initialt tog timlÀrarjobb pÄ kommunala musikskolan och dÀrigenom pÄverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens dÀrifrÄn..

SKYREVs betydelse för den Kommunala Revisionen

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..

Att navigera pÄ nÀtet : En studie av nio kommunala webbplatser

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvÀndare har önskemÄl om att lÀttare hitta information pÄ offentlig sektors webbplatser. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbÀttras sÄ att anvÀndarna lÀttare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för webbdesign och anvÀndbarhet pÄverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta pÄ webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mÄn och i olika utstrÀckning av de olika kommunerna. FrÀmst förekommer brister inom omrÄdena struktur samt text och etikettering.

LÀs- och skrivinlÀrning i Montessoripedagogiken och den kommunala förskolan : En studie om huruvida den kommunala skolan nÀrmat sig Montessoris tankar om barnets utveckling och lÀrande

Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..

Kommunala skillnader i sjukskrivningar : - en konsekvens av den kommunala arbetslösheten? -

Sedan 1997 har sjukfrÄnvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick Är 2003 till nÀrmare 40 miljarder kronor. De demografiska förÀndringarna och minskade skatteintÀkter i kombination med ökade offentliga utgifter Àr stora utmaningar för framtidens vÀlfÀrdsfinansiering. Med hjÀlp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten Är 2003. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrÄnvaro Àn andra. Resultaten analyseras utifrÄn teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

Miljöredovisning -En jÀmförelse mellan kommunala och privata aktiebolag

SamhÀllets intresse för miljörelaterade frÄgor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag Àr miljöredovisningen ett viktigt sÀtt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar bÄde privata och kommunala bolag. VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen Àr att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har dÀrför i vÄr undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjÀlp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vÄr uppsats har varit att utifrÄn intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Lag 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag : Hur den implementerats av aktörerna

Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

1 NĂ€sta sida ->